Fiskmåsar

Två inlägg på två dagar, inte dåligt va! De som är insatta i min vardag (nästan ingen) vet att jag just nu ligger i fejd med en fiskmås. De som inte är insatta (nästan alla) tycker säkert att det är jättespännande att få höra talas om det för första gången.

Det är som så att en måsflock, eller måsklan eller vad de kallar sig, har bosatt sig på min innergård och bestämt sig för att låta sina barn växa upp där. Det betyder att det tultar runt små fjäderbollar till fiskmåsungar på marken och föräldrarna sitter uppe på hustaken redo att angripa alla inkräktare. Allt som rör sig inom hundra meter från innergården räknas som inkräktare. Det har varit ganska så drygt kan jag tala om, inte nog med att mina känslor blir sårade när en fiskmås pekar ut mig som en fiende, den försöker också aktivt bajsa på mig. Situationen har dock lugnat ner sig nu då min specifika ärkefiende verkar ha lärt sig känna igen mig och därför inte angriper mig längre. Nu är det snarare ett nöje att se från mitt lägenhetsfönster hur hon flyger på andra oskyldiga stackare!

Fiskmåssituationen har också lett till att Styrelsen har satt upp följande bullentin i alla trapphus:



Meddelandet ger upphov till vissa frågetecken:

Varför skriver de duvor i plural och mås i singular?

Varför skriver de mås med stort m?

Varför sätter de mås inom parentes?

Varför utformar de rubriken som en uppmaning att mata djur när syftet med meddelandet är det motsatta?

Varför har de en bild på en fredsduva i ett meddelande som utmålar duvor som ohyra?



Det blir spännande att se hur det här måsäventyret slutar!

Sommar och så

Hej! Nu känner jag för att skriva lite i min blogg. Jag måste ju föregå med gott exempel för tvivlarna. Jag har inget särskilt att skriva om, men man kan skriva ändå. Det är sommar nu, vilket kan vara rätt soft. Jag har haft två veckor semester och ytterligare fyra veckor semester hägrar framme i slutet av juli. Woohoo!

Jag tänkte att jag skulle tipsa om två bra filmer som jag sett på sistone.


1. Zombieland

2. Shutter Island


Sådär, nu är jag klar. Se dem!


Avslutningsvis kommer en PBF-bild, dem kan man aldrig göra tillräckligt mycket reklam för.



VM!

Visste ni om att det är fotbolls-vm nu?? Jag fick veta för ett par dagar sedan. Jag skiter fullständigt i fotboll normalt sett men just i år är det två saker som gör fotbolls-vm fantastiskt. Inte så fantastiskt att man behöver titta på det förstås, men fantastiskare än vad det annars hade varit. Dvs fortfarande inte särskilt fantastiskt. Hur som helst, de bra sakerna är dessa:


1. Nordkorea är med. Hur det gick till är det ingen som vet, och att de vågar släppa ut ett helt fotbollslag ur landet är imponerande. Jag förutsätter att alla spelarna har militäruniformer och såna där jättelika officershattar. Jag förutsätter också att de kommer att vinna alltihop. Åtminstone kommer de att rapportera i inhemsk media att de vann varenda match med 100 - 0. Go Nordkorea!

2. Vuvuzelor. Det är såna här superirriterande tutor som tydligen är väldigt populära i sydafrika, och nu är det massa fotbollsfans och spelare som klagar på att oljudet förstör matcherna. Jag tycker ofta att det är ganska komiskt när folk blir seriöst upprörda över löjliga saker, och eftersom jag tycker att fotboll är ganska meningslöst så tycker jag också att vuvuzelorna är världens roligaste! Bara namnet liksom, vuvuzela! Haha!




Böcker!

Hej allihopa! Idag har jag jobbat, trots att det är lördag. Hädiskt värre! Dödsstraffhädiskt till och med. Det är nämligen i själva verket på lördagen som det är förbjudet att arbeta, eftersom det är lördagen som är den judiska sabbaten. Sabbat schmabbat säger jag, om du är kristen och tror att du är tuff nog att skipa helig rättvisa så KOM AN BARA!

Igår och i förrgår hade jag finbesök av två kära vänner från Växjö. Vi kan kalla dem Josef Stalin och Shub-Niggurath för att inte röja deras identiteter. Vi drack öl, snackade skit och handlade lite på stan. Vid två tillfällen hamnade vi på SF-bokhandeln, den bästa affären i hela Malmö, där jag fyllde på min ständigt sinande "att läsa"-samling. Fem böcker blev det:


Elantris och The Final Empire av Brandon Sanderson, samma Brandon Sanderson som skriver de avslutande delarna av Wheel of Time-serien efter Robert Jordans bortgång. Detta var efter tips från min goda vän och det är aldrig någonsin fel med lite stabil fantasy, i synnerhet med tanke på att det tar tusen år mellan varje WoT-bok. Läser man beskrivningarna på dem så låter de otroligt cheesy, men så är det som regel med fantasy. Jag har goda förhoppningar!

The Greatest Show On Earth av Richard Dawkins, en av mina största idoler. Han skriver underhållande och lättläst om ateism och angriper religioner (fenomenet religion i allmänhet, men han använder främst exempel från kristendomen på grund av att han har sin läsarkrets i USA och Europa) ganska så kraftfullt. Just hans aggressiva debatton är vad som gör honom så rolig att läsa (och lyssna på), det är sällan någon så påläst och välkänd vågar ta i så hårt mot religion (och med så charmig dialekt). Jag ser fram emot att läsa den, men jag kan redan nu rekommendera alla att läsa The God Delusion, hans storsäljare.

Kraken av China Miéville, min favoritförfattare när det gäller uddalitteratur. Han skriver många stand alone-romaner som alla är ytterst knepiga på olika vis. De utspelar sig som regel i nutida (och skitig) storstadsmiljö med något slags övernaturligt inblandat som inte tar så stor plats att historien blir löjlig. Fast alla håller inte med. Han har också skrivit flera romaner som utspelar sig i en hemsnickrad steampunk-fantasyvärld där politik och klasskamp är genomgående teman, något som mig veterligen inte existerar i någon annan fantasyserie. Att China själv ser ut som en ilsken punkare gör inte saken värre.

Slutligen köpte jag World War Z - An Oral History Of The Zombie War. De som känner mig vet att jag har en stor förkärlek till all litteratur (och film, och musik, och spel, och allt) med postapokalyptiska teman. Det är någonting speciellt med hur samhällets fullständiga kollaps får människor att visa sina primala, djuriska sidor. Den här boken är alltså utformad som en serie intervjuer med överlevare efter det stora Zombie-kriget, som ger sina personliga ögonvittnes-skildringar av de olika stegen i civilisationens kollaps med militärstyre, panikartade massavrättningar, barbari och andra sådana saker som jag tycker är kul. Viss b-varning på boken alltså, men jag är ingen snobb!


Efter shoppingturen så var planen att vi skulle plaska runt på Aq-va-kul, men de hade godtyckligt bestämt att de inte skulle ha öppet under ordinarie öppettider, så det fick bli bio istället. Nightmare on Elm Street såg vi, med Rorschach istället för Robert Englund. Helt okej!



Shut the fuck up, Jesus

Jag ska snart skriva igen! Jag lovar, kanske.




Tomas drömblogg

I natt drömde jag en mycket märklig dröm. Den utspelade sig under ett par dagars tid och det var en försäljare som ideligen knackade på hos mig och försökte sälja mobilabonnemang som jag inte alls var intresserad av. Vid ett tillfälle hade jag en trekant med försäljaren och hans flickvän/kollega (oklart vilket), men jag vägrade fortfarande teckna något abonnemang.

Så en dag så stod det plötsligt en marsvinsbur med ett marsvin i min bostad. Det var då helt självklart för mig (som det ofta är i drömmar) att det var försäljaren som försökte lura på mig ett marsvinsabonnemang! Det förhöll sig nämligen som så (enligt oantastlig drömlogik), att om jag matade marsvinet så skulle det juridiskt sett innebära att jag accepterade avtalet och jag skulle bli tvungen att betala marsvinsavgift varje månad. Jag kunde lämna tillbaka marsvinet till företaget men det skulle vara jättejobbigt (buren var jättstor), och då skulle ju försäljaren bara kunna upprepa proceduren! Jag bestämde mig därför för att sända ett budskap till försäljaren genom att spetsa upp marsvinet på hans ytterdörr med en kökskniv. Sedan vaknade jag.

Hur ska en sådan dröm tolkas? Jag ogillar förvisso försäljare, men jag tycker om marsvin. Drömtydare, någon?


Detta gör mig glad

Jag dök på ett roligt nyhetsklipp på youtube idag. Det ger mig en möjlighet att prova på att posta en video-länk för första gången!




För de som inte orkar titta så går den ut på att ryska armen tydligen har lämnat 200 stridsvagnar ute i skogen för att de inte orkade transportera dem till militärbasen, och de fick bara brått att flytta på dem efter att lokalinvånare berättat om dem för media. I slutet av videon förklarar de att anledningen till att det inte var någon direkt brådska att leverera dem var att militären redan hade 10 000 stridsvagnar som de inte använde, och att man bara fortsätter producera stridsvagnar för att stridsvagnsfabrikerna ska överleva.

Det sammanfattar ganska så bra varför ryssland är mitt favoritland. Här i EU är vi så naiva att vi subventionerar inom-europeiskt jordbruk, men när den globala politiska situationen destabiliserar på riktigt så är det väl ändå antalet stridsvagnar, snarare än tillgången på mat, som räknas?

Grovl! Arrrhh!

Igår såg jag The Wolfman på bio, faktiskt inte alls så dålig som jag trodde! Bitvis riktigt fet varulvsaction! Som följd av detta efterlyser jag nu bra varulvsfilmer, har ni några tips? Dog Soldiers är ju given, och den kan jag för övrigt rekommendera till alla, men mer än så? I dessa dagar görs det inget annat än vampyrfilmer känns det som, därför känns det uppfriskande med vargar som biter av ansikten.

Hatinlägget kommer, jag ska bara uppbåda lite hat till. Jag har uppbådat ganska mycket hat, men jag känner att jag kan uppbåda lite till. Tills vidare lagrar jag mitt hat som en liten svart boll i mitt hjärta, det kan ju omöjligen få fruktansvärda konsekvenser.


Jag lever i själva verket

Jag är bara dålig på att blogga. Nu har vi alla blivit utmanade att göra hatlistor, så det måste jag förstås också göra. Problemet är att jag inte hatar så mycket.  Jag kan irritera mig på en hel del, så det får nog bli en mild irritationslista snarare än en hatlista, men jag ska försöka komma på någonting jag faktiskt hatar. Alla människor har hat i sig tror jag, någonstans. Dags att hitta mitt!

På hatiskt återseende!

Jag har en vän!

Puh! Äntligen helg efter en stenhård tvådagars arbetsvecka. Igår blev jag glatt överraskad när jag kom hem, jag hade fått en handskrivet brev från självaste Jehovas Vittnen! De informerade mig att Allt lidande ÄR SNART SLUT. Det var precis vad jag ville höra efter att ha tvingats tillbaka till ekorrhjulet efter två veckors julsemester.



Hurra!

Jag tycker om Jehovas Vittnen. På riktigt, alltså! De må vara fanatiska kristna, men varför skilja på kristna och kristna? Man är väl inte mindre dum för att man bara tror på vissa saker som står i bibeln, istället för allt? Folk som bara väljer ut enstaka bekväma delar av bibeln att tro på och folk som bara "tror" utan att våga specificera exakt vad de tror på har jag svårare att hysa respekt för. Jehovas Vittnen kör hårt på det de tror på, inga halvmesyrer. Dessutom är de grundlurade och indoktrinerade, vilket är en fullt legitim anledning till att tro på dumheter. Vanliga sekulära svenskar som växer upp med fri tillgång till information och utbildning och som uppmuntras att tänka själva, men som ändå håller fast vid religionen, har inget annat än dumhet eller feghet att skylla på.

Jehovas Vittnen är också fredliga in i det sista, en egenskap som är beundransvärd hos såväl teister som ateister. Att de ideligen ska gå runt och knacka dörr kan givetvis vara irriterande för många, men man får komma ihåg att de trots allt bara vill rädda ens själ. Det kan också vara riktigt givande att diskutera tro med dem. Jehovas Vittnen är alltid välkomna hos mig!

Vita döden

Alltså, vad är det här för skit?! Ska det se ut så här? Jag trodde att skåne var byggt så att det inte kom någon snö :(



Nu får det vara nock!

Jävla skåne alltså, vad ska man med det till?? Snart tar jag mitt pick och pack och drar! Men vart? Kanske ryssland?

Men först ska jag sova en hel helg, och se om mitt raseri har lagt sig lite och om jag faktiskt kan stå ut med skåne lite till.



Nu har det kommit, armbandsuret!

Ibland får man rätt roliga skräpmail i sin inkorg:


"If you want to create a look of a successful and self-confident person, you will surely need to own the prestigious watch. We offer you the high quality replica watches for the Lowest price in the internet!"

och

"What distinguishes the person from a monkey? Our watches! Come and buy the copy of the Swiss watches! We have world's known brands such as Rolex, Cartier, Omega and many others at our site!"






No hero time :(

4 dagar och inga superkrafter :(. Åtminstone inga som jag märkt av ännu. Jag får nog nöja mig med att vara en del av schizofreniduon He-man/Prins Adam. Istället för att vara en riktig person med flera låtsaspersonligheter så är det en påhittad person med flera riktiga personligheter. Våra superkrafter inkluderar t ex att kunna sitta på var sin ände av en instabil stapel kuddar utan att ramla omkull. Mycket användbart i extremt få situationer.

Jag längtar jättemycket till julsemestern! Ledighet sweet ledighet!

Hero time del 2, och en historialektion

The deed is done! Nu har jag varit ute på ett sovjetiskt äventyr där jag kämpade mig genom regn, rusk och mörker för att få min lydnadsspruta av Staten (förvisso Landstinget i det här fallet, men ni förstår). På busshållplatsen blev jag informerad av ett närgånget fyllo att "borgarna ska tuktas" och att jag "minsann ser ut lite som en borgare"*. Väl framme vid sjukhuset blev jag insjasad i ett vaccinationsrum där jag stoiskt blottade min arm och sade "JAG ÄR REDO FÖR MITT ELIXIR". Jag fick mitt elixir och blev sedan guidad till ett knökfullt väntrum där jag skulle sitta i tio minuter för att sedan gå min väg. Det är en rätt märklig känsla att sitta i ett väntrum och vänta på ingenting, kan jag tala om. Sovjetiskt.

Jag har dock ännu inte upptäckt några superkrafter. Jag förmodar att elixiret behöver någon dag eller två på sig att mutera mig, så jag får ge mig till tåls. Tills vidare så tänkte jag ge er en snabb men matnyttig historialektion, courtesy of pestboken. Allt jag kan om medeltiden har jag lärt mig av pestboken!

Det så kallade hundraåriga kriget mellan England och Frankrike (som varade i 116 år och är det längsta kriget i mänsklighetens historia) utbröt år 1337. Det kommer ni nu aldrig att glömma! Digerdöden utbröt i Europa tio år senare, 1347. Ett jämnt och bra årtal, om man utgår ifrån 1337. Det var allt. Kom ihåg att det är jätteviktigt att kunna årtal!





*På hemvägen (på samma hållplats) var dock allt förlåtet. Då dansade han glatt till två gatumusiker och ville bjuda upp mig att dansa med honom och två livrädda tonårstjejer.

Hero time!

Snart är jag osårbar, osårbaaaar!! Jag har nämligen blivit kallad till vaccination på fredag, hurra! Just den här fredagen är heller inte vilken fredag som helst, det är fredagen den 13:e, vilket nästan garanterar att jag kommer att utveckla någon slags superhjälteförmåga av häxbrygden de injicerar mig med. Vad kan det bli för kraft tro? Jag hoppas på något som är genuint användbart i min vardag, såsom förmågan att frammana lunch ur tomma intet, att kunna lukta mig till formelfel i excel-kalkyler, eller att kunna mörda människor med tankekraft.

Jag rapporterar till helgen vad det blev. Håll tummarna för mig!




Livstecken

Hej kära vänner! Jag lovade någon att jag skulle uppdatera min blogg för ett par dagar sedan, fast sen bröt jag prompt det löftet. Sån är jag! Sveklig, sviklig, bedräglig, falsk, trolös, förrädisk, oärlig, illojal, opålitlig, skurkaktig, lömsk. Det är jag i ett nötskal. Men nu uppdaterar jag äntligen!

Hur som helst så lever jag faktiskt fortfarande. Livet fortsätter ungefär som vanligt i Malmö, på jobbet börjar det dra ihop sig till ett fruktansvärt årsbokslut, men jag väljer istället som att se det som att det börjar dra ihop sig till julsemester! Då ska vi fira!

I övrigt så har jag lånat en bok om pest. Pest är numera det bästa jag vet! Det finns inget som är bättre än pest. Och med det så lämnar jag er för den här gången. Som vanligt så lovar jag att uppdatera min blogg oftare, men bered er på svek. Hej då!




Hej

Jag lever fortfarande! Mina planer för framtiden ser ni här.

Tills jag får tid och inspiration att skriva något nästa gång så bjuder jag på fantastisk humor från Wulffmorgenthaler.



Folk umgås med mig!

Nu har jag inte skrivit nåt på två veckor eller så, trots att det egentligen finns jättemycket att skriva om. Jag har nämligen haft besök ytterligare två gånger! Jag har faktiskt haft besök här fyra helger i streck nu, det är helt otroligt! Om jag inte visste bättre så skulle jag tro att folk faktiskt tyckte om mig. Men nu vet jag ju bättre, och förstår därför att folk inte tycker om mig. Jävla folk! En vacker dag ska ni få smaka på min vrede! Särskilt han whatshisname, programledaren i Power of 10. Har ni kollat på det någon gång? Och hört programledaren prata? Han är en värre människa än Hitler! Jag hatar honom och vill att han ska försvinna! Nu pratar vi inte mer om det.

Förra helgen var Åsa här och hälsade på. Vilka äventyr vi hade! Första kvällen drack vi jättemycket kaffe och bestämde oss för att nattvandra på rosengård. På hemvägen gick vi med i en slags sekt. Vi tror att den går ut på att man dricker paraplydrinkar på en paradisö. Resten av helgen drack vi öl, hamnade i slagsmål på stan, räddade livet på en människa, patrullerade horkvarteren och var bakfulla. Eftersom Åsa inte blir bakfull så var jag bakfull för två.

Helgen som var nu precis, då var Lange och Osto på besök. Vi gjorde möllevångsfestivalen! Höjdpunkten var helt klart Incesthora. Ingen av oss är helt säker på att det faktiskt var Incesthora som spelade, men det var det namnet som stod på schemat. Det var en slags punkare som misshandlade en gitarr och en munk som dog en plågsam död i trekvart. Ljuvt. En annan höjdpunkt var när vi upptäckte att Malmö faktiskt har en hårdrocksklubb, hurra! Där spelade Lechery, som inte var särskilt bra men spelade väldigt högt. Hurra!

Vi fastnade till och med på en vimmelbild!



Det var allt. Hej då!

Jag lever och frodas

Hej! På begäran av Julia och många andra så skriver jag ett inlägg, så att ni vet att jag lever. Fast ni vet ju att jag lever ändå, flera av er var till och med och hälsade på i helgen! Det var mycket trevligt! Vi åt kebab, drack öl, åt kebab, sov, och drack segerkaffe. Alla tycker om segerkaffe. Så här såg det ut då:



Nu ser det helt annorlunda ut, ty jag har gjort mig av med soffan på bilden och istället fått en låda plankor, tyg och skruvar som enligt IKEA utgör beståndsdelarna av en ny, mycket bättre soffa. Jag är inte helt övertygad om detta, men jag får väl ge IKEA-manualen en chans och snickra till någonting.

En annan stor nyhet är att jag går på semester om två dagar. Hurra! Då ska jag resa land och rike runt och ha kalas med mina vänner, det blir skoj!

Tidigare inlägg
RSS 2.0